My life as Jossan

Idag flyttade min farmor. Hon har tyvärr börjat känna av sin ålder vilket inte är så konstigt med tanke på att hon fyller 87 år på söndag. Hon har ont i ett ben vilket gör att hon idag inte kan gå utan hjälp och efter en mindre stroke för ett par år sedan har hon inte riktigt varit sig själv. Hon har idag väldigt svårt med närminnet. Idag fick hon flytta in på ett boende för dementa inte långt ifrån där vi bor i Gävle. Hon har en liten lägenhet och där finns en kock som lagar mat och sjuksköterskor som kan hjälpa till dygnet runt. Pappa sa att han inte har sett henne så pigg på månader som när dom lämnade henne där idag! Det verkar toppenbra och vi får till och med ta med hunden upp när vi ska hälsa på vilket är jättebra då farmor verkligen gillar honom. Fram tills nu har min lika fina farfar tagit hand om henne men det är ju inte så lätt eftersom han själv fyller 90 år i höst. Det känns väldigt tragiskt att dom ska behöva bo skilda åt nu på slutet även om dom är helt med på det och inställda på att det kommer gå bra. Eller ja, farmor förstår nog inte helt men farfar är helt klar i huvudet. Sista tiden har varit väldigt jobbig för farfar när han fått hjälpa farmor väldigt mycket så han tycker det är skönt att hon nu får hjälp. Det måste dock bli en stor omställning eftersom dom varit gifta så otroligt länge.